Det är nog inte ett tåg

Idag har jag pratat med vår föreläsare/examinator om att jag inte känner att jag och min gruppkamrat inte är på samma nivå och vi har blivit kallade till ett möte i morgon bitti. Jag är rätt nervös men efter jag tror jag gör rätt ändå – lite pepp från pappa hjälpte till. Och föreläsaren verkar vara också tycka att det jag säger är rimligt. Det känns bra. Han statuerade redan första föreläsningen att han är hård men rättvis – känns bra att det inte bara var hittepå. Men jag har svårt att slappna av ikväll.

Det hade varit gôtt med träning för att avreagera sig lite, tyvärr tror jag att det är en mycket dålig idé när jag fortfarande är på antibiotika. Men på torsdag morgon är det slut.

Konserten i helgen gick bra även om halsen var lite sliten efteråt. Någon riktig julstämning infann sig däremot inte, vilket nog delvis berodde på att nästan inga av julsångerna var välbekanta. Men det är många konserter kvar innan jul så stämningen ska nog infinna sig och lika så de danska texter – varför måste julsånger ha så många verser?!

Johan verkar ha det bra i Japan – jag försöker hetsa honom till att skriva ett gästinlägg – men så klart saknar jag honom. En och en halv vecka kvar av slit nu innan alla inlämningar och rapporter ska vara levererade.

Ni kan få njuta av det nästa sista knep och knåpet så länge: Finn 10 skillnader.

 

Sammanfattningsvis – lite tungt just nu (hej hej november!) men jag ser ljuset i slutet av tunneln och jag tror inte det är ett tåg – det är ju jag som har gjort tidtabellen!